Triple Helix: Sveriges och Saabs framgångsrecept
Sverige rankas ofta som ett av världens mest innovativa länder. En viktig anledning till detta är samarbetsmodellen ”Triple Helix”, där den akademiska världen, industrin och myndigheterna tillsammans identifierar, forskar kring och utvecklar innovativ teknik och tjänster som uppfyller landets behov. Sveriges försvarsindustri har sedan länge anammat detta tillvägagångssätt och Saab spelar en ledande roll.
Vad är Triple Helix och varför är modellen framgångsrik?
Triple Helix-konceptet fick sitt namn och sin beskrivning av amerikanska akademiker på 1990-talet, men det har faktiskt varit en svensk innovationsmodell (särskilt inom försvarssektorn) ända sedan andra världskriget.
– Sverige har en kultur av samarbete, öppenhet och platta, snarare än hierarkiska organisationer. Detta gör det enklare för landet att vara innovativt. Vi löser problem tillsammans, säger Magnus Ahlström, Saabs chef för Global Innovation.
Kärnan i Sveriges Triple Helix-modell ligger i förståelsen för att innovation bidrar till nationell ekonomisk tillväxt. När de tre intressenterna i form av myndigheter, industrin och den akademiska världen går samman, kan de samordna de strategiska riktlinjerna, programmen och finansieringen av tekniska innovationer på ett sätt som gynnar alla. Intressenterna samverkar som jämbördiga partners, driver idéer och sprider teknik som genererar nya produktionssätt, breddar kunskapsbasen och tillämpar kunskaperna på nya sätt.
Genom att dela risker och FoU-kostnader säkerställer Triple Helix också en kostnadseffektiv strategi för innovation. Detta innebär att försvarsindustrin kan skapa produkter med både militär och civil användning. Detta bidrar också till att skapa fler arbetstillfällen, stärker och kommersialiserar forskningen, förbättrar system och tekniker och ökar industrins konkurrenskraft. Det är en situation som alla vinner på.
Triple Helix och Saab
Triple Helix-modellen har haft en framträdande roll i utvecklingen av Saabs produkter. Gripen, ubåten A26 (Försvarsmakten har döpt den till Blekingeklass) och GlobalEye är exempel på komplexa projekt som har krävt deltagande av olika partners och kompetenser. Projekten hade inte varit möjliga att genomföra utan bidrag från den akademiska världen och myndigheterna i form av forskning och strategisk riktning.
Ett annat bra exempel på Triple Helix är NFFP, det Nationella flygtekniska forskningsprogrammet, som startade 1994 och för närvarande är inne på sin sjunde iteration. NFFP består av bland annat Försvarsmakten, Försvarets materielverk (FMV), den svenska innovationsmyndigheten Vinnova, GKN Aerospace och Saab.
Detta forskningsprogram administreras av Innovair, Sveriges nationella strategiska innovationsprogram för flyg, och finansieras av myndigheterna och industrin.
– Vi identifierar teknikområden som är viktiga för den svenska flygindustrins strategiska utvecklingsbehov och väljer doktorandområden baserat på detta, säger Innovairs Mats Olofsson.
– Saab är bland de företag som plockar medarbetare som uppfyller kraven och skickar dem till ett deltagande universitet, till exempel KTH, Chalmers eller Linköping. Doktorandens avhandlingsarbete skräddarsys därmed efter industrins och regeringens behov.
Framtiden för Triple Helix
Sveriges framgångar med Triple Helix-modellen har väckt andra länders intresse, inklusive några länder som har tecknat avtal med Saab om försvarsprodukter.
Med sitt eget Gripen-program är Brasilien angeläget om att få veta mer: Mats Olofsson hör till dem som delat med sig av sina kunskaper om Triple Helix. Saabs engagemang för tekniköverföring som en del av motköpsavtalet innebär att företaget arbetar med det lokala flygföretaget Embraer i syfte att bygga upp det brasilianska företagets kapacitet att utveckla Gripen i Brasilien. Dessutom innebär det brasilianska flygvapnets styrning av ITA-universitetet ett potentiellt ramverk som kan hjälpa landet att skapa ett närmare band mellan den akademiska världen, industrin och myndigheterna.
Saabs ökande globalisering fördjupar också Triple Helix-strategin i våra verksamhetsländer USA, Storbritannien och Australien, samt på långvariga marknader som Finland.
Men i Sverige finns det nya utmaningar att möta för att Triple Helix ska kunna stödja nationen (och Saab) i framtiden.
– Digitaliseringen har inledningsvis varit ett konsumentdrivet, separat innovationssystem som ligger utanför myndigheterna och den etablerade högteknologiska industrin. Därför är flygbranschen och försvarsindustrin kanske inte längre de tekniska föregångare vi en gång har varit, säger Magnus Ahlström.
– Regeringen och Saab behöver hitta olika sätt att kliva ombord på tåget, och det förs diskussioner med både stora digitaliseringsföretag som Google och små nystartade företag. Dessutom är Saab delaktigt i initiativ som WASP och Combient, som gör det möjligt för branschöverskridande samarbeten att mogna och att dela ny teknik.
De nya geopolitiska osäkerhetsfaktorerna innebär ytterligare utmaningar när det gäller investeringar och flexibla insatsmöjligheter för Sveriges ”totalförsvar”, på grund av de nya sårbarheter som uppstår i det digitaliserade samhället.
Morgondagens Triple Helix måste anpassa sig snabbare och vara mer flexibelt i den nya verkligheten för att kunna uppfylla behoven och hitta lösningar snabbare än någonsin tidigare.
Innovation i generna
För oss är innovation och kraften att innovera livsviktigt. Läs mer om hur vi ser på begreppet.