Fred genom diplomati och försvar
Med diplomati försöker länder undvika väpnade konflikter till varje pris – man löser istället meningsskiljaktigheter vid förhandlingsbordet. Oftast fungerar det bra, men vi ser samtidigt nu hur pågående krig i Europa ställer frågan på sin spets. Hur fungerar arbetet med att skapa goda relationer länder emellan i praktiken? Och går Sveriges starka diplomati hand i hand med vår inhemska försvarsindustri? Det ska Ebba ta reda på mer om i avsnitt 1.
I det här avsnittet
Under 30-talet när vi stod inför ett nytt världskrig bestämde Sverige sig för att satsa på en inhemsk försvarsindustri för att kunna hålla sig alliansfritt i försvarsfrågan. Genom att försvara landet med egenproducerade produkter behövde man inte samarbeta militärt med andra länder och höll sig på så sätt militärt alliansfritt.
Att exportera försvarsmateriel kräver tillstånd från Inspektionen för strategiska produkter (ISP). ISP är en myndighet som har fått i uppdrag att se över och tillhandahålla den här typen av tillstånd.
ISP ser över produkten och fattar beslut kring export till ett land efter att ha granskat flera kriterier så som politisk stabilitet, mänskliga rättigheter och demokrati i landet. Dessa kriterier ställs sedan i förhållande till nyttan exporten skulle ha för Sverige när det gäller att kunna utveckla högteknologiska produkter och behålla innovativa kunskaper och ingenjörskonst inom Sverige.
Det svenska regelverket innefattar även att landet som köper produkten inte har rätt att sälja produkten vidare, på så sätt säkras kedjan för att produkten inte ska hamna i fel händer.
En viktig del av den svenska försvarsförmågan är att ha en högteknologisk nationell försvarsindustri. Skälet är att kunna säkerställa tillgång till material även i en konflikt och för att materialet ska vara anpassat efter svenska förhållanden med kallt klimat, bräckt vatten, lång kust, värnpliktssystem med mera. Samtidigt är den svenska inhemska marknaden för liten för att kunna upprätthålla den industriella förmågan med bara Sverige som beställare. Därför behövs export av materiel, så att det blir en tillräcklig volym att utveckla system och hålla igång produktion till lägen då Sverige kan tänkas behöva det.
Försvaret – en försäkringsgaranti när diplomatin faller
Att diplomatin behöver försvaret och försvaret diplomatin, blir extra tydligt när Ebba möter Nicolina Nilsson i seriens första avsnitt. Hon arbetar som konflikthandläggare på OSSE – världens största organisation för regional säkerhet – och är placerad vid den svenska ambassaden i Wien.
Enligt Nicolina bör man vara medveten om att det inte handlar om direkta, diktomiska förhållanden mellan försvaret och diplomatin. Det går snarare ut på att man ska kunna ha tillgång till olika typer av resurser, för olika typer av sammanhang och händelseförlopp.
– Även om vi är väldigt starka när det kommer till fredsfrämjande och demokratibyggande så kan det i en annan typ av kontext krävas att vi har en tydlighet vad gäller säkerhet- och försvarsfrågor. Att de inte är direkta motsatsförhållanden är jätteviktigt att ha i åtanke, säger Nicolina.
“Det är en förutsättning för att Sverige ska kunna ha den enormt höga standarden som vi har på våra produkter.”
Teknikutvecklingen går i rasande fart och med den även utvecklingskostnaderna. Men enligt Annika Bäremo kan vi, tack vare export av försvarsmateriel, också bli flera som delar på kostnaderna. Det är en förutsättning för att Sverige ska kunna köpa högteknologiska produkter till fördelaktiga priser.
Annika Bäremo, chefsjurist på Saab berättar mer om bolagets historia och svarar på Ebbas frågor om export av försvarsmateriel. Det är ju olagligt – hur går det ihop?
– Utgångspunkten i Sverige är att det är förbjudet att exportera. När vi gör det, så är det för att vi har fått ett undantag. Vi måste alltså ha tillstånd och det får vi från den svenska myndigheten Inspektionen för strategiska produkter.
Till vårt försvar
Därför gjorde vi serien “Till vårt försvar”
Under våren 2021 valde vi på Saab att göra webbserien "Till vårt försvar". Idén föddes efter en undersökning som visade att många svenskar inte riktigt vet vad Saab gör, vilka vi är och vad vi vill uppnå. Många förknippade oss fortfarande med bilindustrin - en verksamhet som avvecklades redan 2011 - och få såg en koppling mellan Saab och försvaret av Sverige.
Med serien “Till vårt försvar” ville vi tillsammans med programledaren Ebba Kleberg von Sydow upplysa om vårt uppdrag för att bidra till ett öppet och inkluderande diskussionsklimat. För oss var och är ekvationen enkel: allmänheten måste förstå helheten för att ett starkt försvar ska kunna förbli just det också över tid.
I sex avsnitt undersöker Ebba försvarets roll i ett fritt och demokratiskt samhälle som Sverige.
Är det till exempel en paradox att bevara fred med hjälp av produktion av försvarsmateriel – eller kanske en nödvändighet? Hur exporterar vi militära medel till andra länder på ett säkert och demokratiskt sätt, och varför?
Komplexa frågor och funderingar som blivit än mer aktuella nu än när webbserien först släpptes. Med det sagt är vår förhoppning densamma – att den ska bidra till debatten om försvarets roll i vårt samhälle och att väcka nya tankar och insikter hos dig som tittar.