Nytta för samhället i såväl 5G-enheter som medicinska diagnoser
Henri Kähkönen påbörjade sin forskning i antenngrupperna på området millimetervågor, som gjordes för Aalto-universitetet i samarbete med Saab. Nu förädlar Kähkönen forskningen som Industrial PhD -studerande. Syftet är att utreda hur antenner på området millimetervågor kan utnyttjas inom elektroniken. Med andra ord undersöker Kähkönen kommunikationen mellan olika enheter.
”I 5G-områdets mobilnät använder man samma teknologi. När 5G tar millimetervågteknologi till konsumenter och mobila enheter, kan vi med utgångspunkt i den teoretiska forskningen som vi bedriver utveckla enheter som med små förändringar fungerar både i Saabs och konsumentens kontext. Vår forskning kan också användas i samhället i stort”, säger Kähkönen.
Även Lassi Meronen gjorde sitt diplomarbete i samarbete med Saab och fortsätter sin forskning om neurala nätverk i sin doktorsavhandling.
”Även om prognoserna när det gäller neurala nätverk till största delen är precisa, är de dåliga på att utvärdera sin egen osäkerhet. Med andra ord kan det neurala nätverket, även om 99 procent av prognoserna skulle vara rätt, inte säga vilken en procent av prognosen som är osäker, utan är mycket självsäkert i alla sina prognoser,” inleder Meronen.
”Det enklaste sättet att hantera det är exempelvis via läkarvetenskapen. Om artificiell intelligens ställer automatiska diagnoser baserat på symptomen, varav 99 procent är rätt och en procent osäkra, men vi inte vet vilka diagnoser som är osäkra, måste vi kontrollera alla med läkare. Jag arbetar alltså för att den artificiella intelligensen själv ska lära sig att identifiera i vilken del i prognoserna det råder osäkerhet, det vill säga att ange vilka av dessa diagnoser man ska skicka på kontroll hos en läkare. Ofta spelar denna enda procent inte någon roll, men i kritiska tillämpningar när det gäller medicinska diagnoser är det inte godtagbart med osäkerhet”.
Nyttan för Saab med utvärderingen av besluten om artificiell intelligens ligger särskilt i kontexten elektroniskt försvar. I exempelvis automatiska försvarssystem kan man inte godkänna ens en procents osäkerhet.
”Den artificiella intelligensen kunde då hellre ange att den inte vet – den behöver en människas hjälp. Vår forskning om utvärderingen av osäkerheten i den artificiella intelligensen kan förutom på Saab och elektronisk krigsföring även tillämpas på andra håll i samhället – förutom enligt det tidigare exemplet inom läkarvetenskapen, även vid exempelvis förutsägande av beslutsfattandet hos självstyrande bilar. Om en bil i någon situation skulle vara osäker på sitt beslut skulle den exempelvis kunna stanna och överlämna beslutsfattandet till människan.”
Utöver Kähkönen och Meronen är några av Industrial PhD-studerandena just nu Kalle Spoof, som undersöker mikroelektronik och radiomottagare, samt Jouko Kinnari, som undersöker användningen av små, utspridda sensorsystem och i synnerhet drönare vid observationer.