Pionjäråren - Saab 17, 18 och 21
Byggda helt i metall utvecklades de första planen steg för steg. Ett av dem fick omvärlden att höja på ögonbrynen lite extra.
Det första flygplan som lämnade fabriken fick namnet Saab 17. Frid Wänström hade lett arbetet. Han blev senare Saabs forskningschef under många år. Som en intressant detalj kan nämnas att amerikanska ingenjörer hjälpte till med konstruktionen, men de reste hem när andra världskriget bröt ut.
Planet var det första svenskbyggda helt i metall och hade ett uppfällbart landningsställ. Det hade flera för sin tid unika konstruktionsdetaljer, bland annat försänkta nitskallar som resulterade i lågt luftmotstånd.
Provflygningen den 18 maj 1940 blev en påminnelse om att utveckling av ny flygteknik var förenat med risker och att de piloter som ställde upp var utrustade med ett stort mod. Den unge piloten Claes Smith installerade sig vid spakarna. Strax efter start flög förarkabinens huv upp och for upp och ner. Smith lyckades få grepp om huven med vänster hand och fortsatte sedan flygningen med bara en hand. Inför landningen bestämde han sig för att dumpa huven på ett fält vid Vreta kloster för att lättare kunna styra planet. Huven slog nu tillbaka mot hans ansikte med full kraft och skar upp ena ögonbrynet, och han tvingades sätta ner planet på marken seende med bara ett öga.
Flygvapnet beställde Saab 17 för att använda det som bomb- och spaningsplan. Bombversionen fick beteckningen B 17 och spaningsversionen S 17. Sammanlagt tillverkades 322 exemplar i olika versioner beroende på motor och levererades åren 1942–1944.
Saab 17 fick en intressant epilog. I slutet av 1940-talet och början av 50-talet köpte det kejserliga etiopiska flygvapnet in 46 B 17-plan från Sverige. Det var den svenske flygaren Carl Gustaf von Rosen och ytterligare några svenska officerare som assisterade Etiopien vid uppbyggnaden av ett eget flygvapen. Planen var i full drift ända till början av 1960-talet.
Nytt originellt jaktplan med katapultstol
I omvärlden pågick andra världskriget med oförminskad styrka. Kriget kom också nära Sverige. Löpsedlarna rapporterade om Finska vinterkriget och om den tyska invasionen av Danmark och Norge. I juni 1940 kunde man i radionyheterna höra om inmarschen i Paris och senare på sommaren om Londonblitzen.
På Saabs verkstäder i Linköping och Trollhättan pågick arbetet intensivare än någonsin. Ett nytt bombplan togs fram, Saab 18, som också det hade börjat utvecklas redan på ASJA 1938. Det premiärflögs 1942 och började levereras 1944. Spaningsversionen blev historisk som den första flygplanstypen i Sverige som utrustades med radar.
De pågående bombräderna i kriget aktualiserade behovet av ett nytt jaktflygplan som kunde eskortera bombplanen. På våren 1941 presenterade Saab förslaget till ett nytt jaktflygplan, Saab 21. Projektledare var även här Frid Wänström. Många häpnade över planets utformning. Motor och propeller var placerade bakom föraren. Stjärtpartiet var uppburet av två bommar och dessutom hade planet en annan spektakulär nyhet: ett noshjul.
Men frågan som alla ställde sig var hur piloten skulle kunna lämna planet vid en nödsituation utan att trasas sönder av propellern. Saabs ingenjörer hade övervägt olika alternativ. Bland annat diskuterade man att skjuta bort propellern eller till och med hela motorn. Men lösningen blev något helt annat. Man konstruerade istället en av världens första katapultstolar och Saab 21 blev världens första serietillverkade plan med katapultstol som standard.
Sammanlagt tillverkades Saab 21A i 301 exemplar inklusive tre provflygplan och var i aktiv tjänst inom Flygvapnet fram till 1953.